idag när jag såg han, han som fått mitt hjärta att slå lite fortare det senaste året.
Har inte sett han på så länge men kan ändå minnas varje detalj i hans ansikte som jag studerat så många sömnlösa nätter. Såg till att han inte såg mej, kan inte hålla skenet uppe än,
jag kan inte låtsas vara glad & oberörd. När min kropp & mitt hjärta fortfarande skriker efter honom. Jag satt tryggt kvar i bilen & bara såg honom gå förbi.. Jag bävar för den dagen jag inte kan gömma mej i bilen längre..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar